Delmål är bra!

För att vi ska komma någon vart i livet behöver vi mål. Men vad det målet sedan innebär är en annan sak. Att ha delmål är bra. Det känns lättare att sträva framåt med delmål för ögonen.

Just nu är mitt delmål att få vakna den morgonen när jag ÄNTLIGEN får komma till magnetröntgen. Det är 2 veckor framåt ännu. Aldrig trodde jag då jag fick datumet att jag skulle klara det såhär långt ens. Nu har jag dessutom känt mig lite bättre några dagar. En knapp vecka ungefär. Men idag på eftermiddagen kom jag till klar insikt om att det berott på värmen vi haft de senaste dagarna. Precis som regnet började falla började lederna styvna till igen. Helt otroligt vad min kropp är väderkänslig. Nu känns det inte alls trevligt! Men jag har börjat med ett litet gulligt handarbete. Egentligen flera- miniugglor. Stora som tändsticksaskar ska de bli.
Små gulliga varelser. De ska få stoppning och förhoppningsvis passa i nån liten hand.

Så var det idag!

Bär och åter bär!

Idag är det ordet BÄR som gäller.

Har faktiskt varit ute och utan kryckor klarat att plocka röda vinBÄR en god stund idag! Jag är så glad att nån BÄR! Utan Honom skulle jag inte inte stå så länge. Visst gjorde det ont mellan varven. Rev till ordentligt speciellt efteråt. Men det är så skönt att kunna uträtta något. Inte bara sitta och handarbeta.

Den här värmen gör gott åt min kropp! Känner mig rörligare i lederna. I övrigt är jag inte överförtjust när det blir alldeles "för" varmt. Men det finns ju skugga. I kväll har jag dessutom suttit ute och stickat lite.

I morgon är det många som återgår till sina jobb efter semestern. Önskar att ni kunnat samla krafter och energi för kommande vinterdagar nu! Jag siktar ju inte på jobb på väldigt länge. Våra dagar ser olika ut.

Det ska bli intressant att se hur artikeln i KP tas emot när den kommer inkommande torsdag. Det är på ett sätt skönt att få säga saker man tänkt ofta men inte uttalat direkt.

En sak är säker. Jag blir aldrig den jag varit efter denna tid med smärtor och tunga dagar. Det vore så fel mot mig själv att inte göra nåt åt saker och ting som får mig att må som jag gör. Vissa saker är omöjliga att rå på. Men då är det JAG som måste ta ett steg till sidan. Kanske rent av trampa upp en ny stig åt mig.

Så skönt att veta att det finns ett ord BÄR! Med olika meningar dessutom!

Funderar lite sånt i kväll!

Hemma igen med tankar om sensommar.

Hemma i Kimo igen efter några dagar vid Viktos.

Det har varit allt från pyjamasdagar till "Gospel i skolparken"- kväll. Dessutom har småflickorna från Vörå varit på semester hos fammo några dagar. Det har varit intensivt men underbart kul.

När flickorna hämtats idag rullade den stora tröttheten över mig. Jag hade sovit dåligt senaste natt. Det var ju så varmt. Vaknade vid 03.30 och somnade inte förrän mot 06- tiden. Jag försökte bli kvitt den men kände att det inte skulle gå. Det värsta gick dock över så jag packade ihop mina saker och åkte hem.

Nu har jag vilat, men inte sovit. Det ska jag försöka göra ordentligt i natt istället.

Snart är det augusti. Snart är sommarn sensommar. Augusti är en fin månad. Gillar den. Skymning och fina kvällar. Lite trädgårdsmys med tända lyktor och ljus. Den här hösten är faktiskt välkommen. Jag vet att läkare och vårdpersonal återgår till jobbet efter sina semestrar och stängningar över sommaren. Nåt börjar hända. Snart är det dags för magnetundersökningen. Hoppas det syns klart. Det onda. Allt blir som det ska vara, hur det än blir.

Jag har tänkt mycket på framtiden de senaste månaderna. Framtiden är ju aldrig klar för någon människa. Allt kan hända i livet. Men jag känner att min framtid är speciellt "luddig".

Skulle jag inte ha tilliten till Herren skulle allt vara 1000 gånger svårare. Svårt är det ändå. Jag tror och vet att Han ser till att det blir bra.

Det vänder!

Vilken fin dag vi fått! Solen är tillbaka och värmen med den!

Jag har mest sysselsatt mig här inomhus hittills i dag. Har en grej som måste fixas och det strulade till sig lite! Men det verkar vara OK nu! Skönt!

Visst är det bra med teknik. Men nog är vi så fast i den. Med nästan allt. Jag skulle inte klara mig utan min dator. Den bekännelsen får jag lov att avge. Men vi klarade ju oss så bra "förr". Vad är det med oss!? Jo, det är bara så att tiden för oss vidare. Vi är tvungna att hänga med i svängarna för att inte kastas ut av centrifugalkraften.. Så fort verkar det snurra.

Som det här med telefonerna. Förr behövde vi aldrig fråga våra kompisar "Var är du", när vi ringde dem. Vi visste precis vilket hörn i hemmet de stod i. De pratade ju i telefonen som satt fast i väggen!
Så kom mobiltelefonen. Det var ju bra.... Tyckte vi. Tiden har rusat och finesserna har blivit så många i dessa små apparater att man knappast hinner lära sig hälften innan det blir dags för byte. Små apparater. Det var ju ett måste att ha liten mobil. Ingen tegelsten skulle det vara.... Se idag! Hur ser de ut! Inte är de små i allafall! Tunna kanske de är, men inte små! Det vänder! Allt vänder!

Byxorna...

Att ha hög midja på sina jeans för 10 år sen... hmm... det var inte precis inne. Då var det nästan så att ingen dragkedja ens behövdes i gylfen! Så låga var byxorna. Nu ska det igen vara hög midja! Allt kommer igen.

Nästan allt!

Men en sak jag hoppas ALDRIG kommer tillbaka är kassettbandspelare med c-kassetter!! Suck.. När man äntligen skaffat sig Björn Skifs och Blåblus kassett med Huga-tchaga och Working in the colemine, vad hände då? Jo, snäll som man är förstås, lånade man ut kasetten till en halvgod vän. Det dröjde innan kassetten returnerades och när den väl gjorde det såg den ut som mommos mattväftsnystan! Just så! Där var den favoritkassetten.. Det vill jag verkligen inte att mina barnbarnsbarn ska behöva uppleva igen.

Tack för ordet! ;)

På stugan i kylan

Tycks bara ha blogglust när jag är vid Viktos. Nu är jag har igen.
Jag tycker att det känns bättre nu så jag ville ta några dagar här. Här med mig själv och mina funderingar. Kanske det är just därför som blogglusten infinner sig.

Dagarna går och det blir bara närmare till magnetundersökningen. Inte många veckor kvar nu. När jag fick datumet för den trodde jag inte jag skulle klara mig så länge. Men Blott en dag ett ögonblick i sänder.

Jag ska fundera över mitt förhållande till Bibeln idag. Ska nämligen vara med i Kyrkpressens Bibelstafett snart. Tror att det är bra att fundera över såna frågor också. Sätta fokus på nåt annat än det vardagliga.

Det är så kallt. Kan inte tro att vi finns mitt i sommaren. Nej nu tittar jag på termometern och den visar 14,5. Det känns faktiskt lite underligt! Men i kväll ska jag trotsa kyla och bege mig ut för att lyssna på gospel och träffa mina vänner i kören.

Hoppas på sol.