Mitt i natten sitter hon och skriver.

Det GÅR INTE att sova. Jag är trött. Ja riktigt genomtrött. Men nej, det går inte att sova. Tankarna snurrar i huvudet och jag snurrar i sängen. Det finns inte ord för min oro. Min RÄDSLA. Att gå runt och inte veta. inte få svar, Det är det värsta. Då är jag bara den som står vid sidan. Men ovissheten kan vara grym. Många gånger grymmare än sanningen själv. Ovissheten ger utrymme för fantasin. För misstankar och funderingar man skulle slippa om ovissheten övergick i visshet. Jag har min tro. Det är den som bär. Men det gör inte att jag kan stanna av mina tankar. Den hjälper mig. Jag har en grundtrygghet i den. Jag ber. Jag talade högt med Gud idag. Kastade vedträn omkring mig i vedlidret. Grät. Svara då!!!! Men jag vet. När svaret ska komma så kommer det. Tydligt och klart. På Hans eget vis. Inte som vi kanske tänkt det. Jag skulle så gärna ta alla ledsamheter, sjukdomar och sorger som finns runtomkring mig och bara skrynkla ihop dem och kasta dem dit där de skulle stanna för all tid och vittra sönder. Får man mer än man klarar av? Nej, det sägs ju att vi inte ska få mer än vi orkar bära. Tror faktiskt att Gud överskattat min styrka just nu. Det kan VISST bli för mycket. Varför ta alla problem och bekymmer till mig? Det finns bara ett svar på det: Människor jag verkligen älskar mår dåligt. De är en del av mig och då mår jag dåligt. Att jag sen, i mig själv, inte heller mår så bra gör saken kanske ännu värre. Men mina krämpor känns som myggbett när jag tänker på vad mina kära går igenom. Gode Gud! Se nu! Läs min blogg, mina tankar. Hör mina böner och se till mig som liten är. Hjälp! Och framför allt. Bred dina vida vingar... jag vill sova!

Turbulens i advent

Det är allt bra konstigt, livet. Man vet så lite. Men nu är jag verkligen glad över att det är så. När sjukdom tillstöter är det som att leva på 1800-talet få ett strykjärn på lilltån. Det gör ont! Men nu snurrar visst hjulen en aning långsammare och turbulensen avtar. Det känns bra! Träffade flickorna i ett julmysigt hem igår! Mellantösen frågade, när vi satt i soffan och kramades :" Fammo, vafö kan int tö vara Ninnas å miin å Cajsas storasyster".... Det var en av de svårare frågor jag fått.. ever. "Men ja e ju fammo åt er...".. " Ja, men ja sko vila at dö sko vara storasyster!" Älskade barn! Nu ska jag iväg till sjukhuset igen. Allt ser bättre ut nu och snart får min älskling säkert komma hem!

Dagar med mångahanda.

Alla dagar är inte soliga. De senaste dagarna har visserligen inte varit dåliga vad vädret beträffar, men jag måste tillstå att jag verkligen lidit. Visserligen har värken från och till gjort sig påmind under hösten. Än här och än där, precis som för alla med värk. Men den senaste veckan har varit verkligt besvärlig.Mina höfter har varit värst. Det har förstås gjort att ryggen sagt ifrån också. I skrivande stund sitter jag invirad i en filt och försöker att inte tänka på varför. Vi hade brandövning på jobbet den 5 december... det gick bra... så bra det kunde. Men jag meddelade nog att jag inte skulle vara på jobb följande dag. Detta pga just hur jag mådde. Den följande dagen, självständighetsdagen, var jag alltså sjukledig. Nu har jag efter det 3 lediga dagar som går åt till att försöka klara mig så bra som möjligt för att kunna jobba igen på måndag. Det känns lite bättre just nu, men med facit i hand vet jag att det kan vara et bedrägligt lugn. Njuter i alla fall av att det är lite bättre nu. Men stegmätaren vi köpt via jobbet har nog fått ha riktiga latmansdagar nu sen 5 december... Det snöar! Det är skönt. Det blir jullikt och ljusare där ute. Mycket behöver vi inte av snön, men vitt vill vi väl ha det? ;) I går gjorde jag planen för hjälpköket klar. Vi är nöjda båda två. Verkar bli rymligt och funktionellt! När jag inte ojas över värken, finns det mycket att tänka på just nu. Det är skönt! När jag sen tycker mig ha lite lust att skapa blir det en och annan julkula stickad. Fastnade genast i den "konsten" när jag fått lära den! Så "kul" och snabbt går det också. Dessutom är det precis det lilla småpetgöra som jag tycker så mycket om! I kväll siktar vi på att besöka en julmusikkonsert i Vörå. Där får vi höra många fina finlandssvenska artister, bl a Helene Nyberg, Susanne Sonntag, Tomas Enroth, och min gamla skolkompis Håkan Mattjus. Hoppas vi ryms in bara. Det vore en besvikelse annars. I morgon tänder vi ljus nummer två i adventsstaken. Det närmar sig. Julmarknad på Furirbostället i Oravais... och kanske det blir Munsala Kyrka på kvällen. Där sjunger nämligen "min" gamla kör Jacob Gospel. Saknar dem så!