Tar det aldrig slut!?

När jag hunnit jobba en månad efter sjukskrivningen slog värken till igen! Jag kan inte förklara med ord, känslan jag haft se senaste dagarna när jag inom mig förstått att det är nåt som är riktigt galet i min kropp nu.

Värken i rygg och höfter har varit svår och jag har knappt kunnat röra mig när det varit som värst.

Idag var jag till läkaren igen. Nu har det gått en brådskande remiss till Fysatriska avdelningen I Jakobstad. Hoppas det går fort nu! Har så ont!

Enligt min läkare tror han på en spinalförträngning i ländryggen. Jag är sjukskriven till den 10 juni och kan ju inte göra det jag helst skulle just nu. Böka i trädgården! Verkligen tråkigt.

Men jag hinner sticka och pyssla med annat. Och så kommer säkert "vägen tillbaka" att ta sin tid och kräva krafter från min sida!

Meningen med alls som sker ser man sällan då det sker. Månne jag inte så småningom ska se nån mening med dethär också.