Det var faktiskt lite vemodigt i kväll. Det trodde jag inte. Men när vi kom dit hängde molnen tunga och den underbart vackra rosenbusken doftade! Som att den vill säga nåt.
Kanske den tycket att det var vemodigt, också den.
Alltnog.
Nu är det kapitlet avslutat och vi
TACKAR AV HELA VÅRT HJÄRTA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar