lördag 30 mars 2013

Minns så väl!

Håller det på att bli glest mellan inläggen på Mitt i Allt? Verkar skrämmande lugnt. Men den här veckan har varit full av händelser. Inte minst för att jag börjat jobba igen. Dessutom har gåvorna till Drängstugan levererats en av kvällarna. Det har alltså blivit lite fram och tillbaka- åkande.Nu är det påskafton! Jag jobbade från morgonen idag. Vi hade en fin dag på jobbet. Allt löpte klanderfritt och vi hade fina påskhäxor på besök!

Jag minns den tiden. Minns hur spännande det var att få på sig häxkläderna på morgonen... och sen gick vi med dem på hela dagen. På kvällen när man var så trött i benen att de knappt bar kroppen längre var det ännu dags för påskbrasan! Ofta fanns det rejält med snö kvar att "plåma" i dessutom! Det var härligt på många sätt!

Vi hade tid. Eller hur var det? Någonstans känns det som dagarna bestod av flera timmar än de gör idag. Så var det inte! Det var en prioriteringsfråga. Vi hade inga mobiler. Inga datorer... nej, knappt nån TV ens. Nå, där drog jag nog till lite.VI hade TV!

Dagens barn tycker säkert att det växer mossa på oss idag. Att vi är tråkiga och gammaldags som "levde förr i världen". STOPP!!! Det var just det! Det är NU det börjat växa mossa på oss i så fall. På äldre dagar. Inte när vi var barn! Som världen nu ser ut tror jag att mossan får fäste på betydligt yngre personer än förr. Vi var ju uppfinningsrika till tusen. Och kunde vi inte hitta på nåt att göra, vilket sällan hände, gick det utmärkt att ha tråkigt också! Det var nog bara kreativt för oss! Visst fick våra föräldrar också höra :"Vad ska vi göra?" Det är klart att vi frågade ibland... Minns så väl att mamma ibland t o m  SA att det är bra att ha tråkigt ibland. En fras som jag också använt mig av otaliga gånger, kan jag säga!

Nu kommer snart den tid på året som jag njöt allra mest av när jag var barn. Det var när solen började värma och drivorna, -som för övrigt var JÄTTEHÖGA på den tiden :) - började smälta. På gårdsplanen hemma hos oss blev det lerigt och klottrigt. Pappa satte ut bräder att gå på så att det inte skulle dras in så mycket slask och skräp i farstun. Jag och min bror och senare också min lillasyster älskade att "hjälpa våren". Vi gjorde vattendrag i jorden... för det mesta räckte det med klacken på gummistöveln... Men ibland sökte vi fram ett passligt vedträ eller om vi var riktigt på hugget kunde potatishackan komma fram. Den gjorde suveräna diken! Men de blev nästan för djupa.... Det var ju så att när vårflödet var över såg gårdsplanen mera ut som ett deltalandskap... och vi fick faktiskt snygga upp efter vår framfart när det torkat. Samma sak varje år! Vi älskade det!

Jag måste få bekänna en sak. Jag älskar det fortfarande!


Glad Påsk!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar