Synnerligen intensiva

Så kan man kalla de gångna veckorna. Jag har nämligen varit inne på rehabilitering igen. Känslan är i det stora hela riktigt bra. Jag ser pyttesmå framsteg i kraft och stabilitet men balansen är fortfarande inte vad ajg skulle önska. Har faktiskt varit riktigt nära att falla på avdelningen också, ett par gånger.
Till en början var det meningen att jag skulle få stanna till 6.2 på rehabiliteringsavdelningen. Tyvärr har en vecka plockats bort, av nån orsak. Tyvärr! Är faktiskt lite sur för det!

Senaste veckan har jag "stångats" med känslorna. Jag har tränat jätteintensivt och dessutom haft problem att sova pga störande element i rummet. Jag har varit så trött och nån annan har varit väldigt döv. Döv och TV-freak. Det har inneburit hög volym sent på kvällen. Jag är den typen som helst varvar ner när det börjar närma sig sovdags. Inte hon! Nå. 2 dagar till så har jag troligen "egen kupé" .

När jag tänker tillbaka på de månader som gått sen jag opererades, den 17 oktober 2013, kan jag inte säga annat än att det börjat gå åt rätt håll. Men kirurgen jag träffade på kontrollen innan rehabiliteringen startade sa att jag nog ska räkna med att det blir bestående men av det jag varit med om. Men för varje litet framsteg jag gör med träningen tar det mig en liten bit på vägen mot rätt håll.

Det blir att fundera på arbetsprövning och sådana saker den kommande veckan. Mycket pappersexercis och tråkigheter, enligt mig. Tur att jag har Malin, socialarbetaren, till min hjälp. Hon har lovat hjälpa mig så mycket hon bara hinner under veckan som kommer. Jag vett ju vad jag vill och det har jag berättat om.

Att få träna i bassäng har varit nytt den gångna veckan. Underbart skönt att fritt kunna röra sig. Ja till och med springa! Det var inte i går minsann! :) Jag hoppas att jag snart får återgå till min "gamla" vattengymnastik här hemma också. Majas grupp! Det vore toppen!!

En sak till som jag väldigt gärna skulle se funka är bilkörningen. Jag har visserligen inte testat, men tror att det kan vara svårt med en högerfot som inte är riktigt samarbetsvillig. Konsterna är tack och lov många för att det ska gå att göra om bilen så den passar mig och det jag klarar av. Men helst vill jag bara sätta mig vid ratten och susa iväg precis som jag gjort förr.

Nu ska jag strax iväg till sjukhuset igen efter helgens permis. Bara lite mat i magen och sen åker vi!! Lämna gärna ett spår efter dig om du läst/läser min blogg!! ps. Jag har min stickning med på sjukhuset. Annars skulle det inte gå!

Ha en bra kommande vecka!