Dagens inlägg får kanhända en lite annan grundton än de tidigare. Har, tack vare en nära vän, börjat tänka lite annorlunda, positivare. De är svårt och sjukt och galet, visst, men det är ett faktum att det är så- inget jag med min egen makt rår över. Jag kan ta de mediciner och följa de råd jag fått av läkarvetenskapen. Därutöver är det de små uppmuntrande sakerna jag kan fixa till själv. De som gör dagen lättare att leva och luften friskare att andas.
Jag vill inte fokusera på varför och sucka mig genom sommardagarna! Jag vill göra det bästa av min situation. Det innebär att jag långt kommer att verka lite självisk, tror jag, men är ganska säker på att jag blir lättare att ha att göras med!
Den här sommarens höjdpunkt närmar sig med stormsteg. Vår resa till Skåne är verkligen något jag sett och ser fram emot. Att få ha SEMESTER! Trots att jag är ledig nu också här hemma är det nåt annat att åka bort och vara ledig. Bröllopsfesten... barnbarnen... underbara Skåne... Så härligt!
Jag har ju mitt lilla Eden, Viktos också. Det är inte första gången jag säger det, men det är något visst med den platsen. Verkligen ett fridfullt ställe som sänker pulsen och ger verklig vila. Det är mycket jag kunde göra där om jag hade hälsan. Men nu, när blommorna vuxit sig höga ser det ut som ogräset gett upp kampen. Åtminstone i blomrabatten. vegetationen är tät och har till stor del kvävt ogräset! Skönt!! Tack Gud för det!
Ska nog ta mig dit den här veckan igen. Bara slappa... Annorlunda att slappa där än hemma! Konstigt.
Så nu är jag nöjdare. Har ruskat bort många onödigheter från axlarna. Ska göra allt för att inte ta den bördan igen!
Mary
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar