Bräckligt

Vilken kväll i kyrkan. En fin konsert med och Heidi Storbacka och Erik Nygård.
Vilket härligt veckoslut i övrigt också. Vackert väder.

Men det är inte allt!

Jag har dalat igen. Känner mig som den mest elaka och egoistiska kvinna på jorden. Går inte att sätta fingret på vad det egentligen är som förorsakat känslan. Men så kan det ju vara. Tårarna bara vällde fram på eftermiddagen. Tack vare en underbar man vid min sida som lugnade mig, kunde jag vara med på konserten.

Jag måste ingenting. Det vet jag! Men nu känns det bättre i ryggen, vilket det alltid gör när jag precis bytt mitt smärtplåster... Det håller i sig ett par- tre dagar och jag känner verkligen energin flöda! Då vill jag ta alla minuter till vara och göra det jag inte kan de andra, tyngre dagarna.

Känner mig inte stressad, egentligen. Men å andra sidan vet jag att det är många stora beslut som ska fattas under hösten. Jag vet att Herren leder mig i besluten, jag borde inte vara orolig över det. Men jag är bara en liten människa. En liten människa som dessutom inte alls mår bra nu.

Ta mig i din famn och vagga mig till sömns nu Herre! Där kan jag vila tryggt!