5 augusti.
Ett datum jag alltid kommer att minnas.
Det var just den dagen för 24 år sen som min älskade pappa flyttade hem till himlen. 58 år var han. Jag var i vecka 7-8 med yngste sonen. Det var en väldigt tung tid. Men åren går. Tänker jag tillbaka förstår jag inte att det verkligen är 24 år. Men jag ser min son som blev 23 i mars... då vet jag ju.
Livet består av både liv och död. Lika naturliga båda två, tycker jag.
Idag blev det riktigt påtagligt. Jag fick ett meddelande på min telefon med en bild av en ultraljudsbild. Jag ska bli mormor igen. Miranda ska bli storasyster och Johanna och Björn ska få bli föräldrar igen. Jag är så glad och tacksam!
Nu sitter jag fortfarande i stugan. Blev kvar här några dagar till. Det är så fint väder. Jag har testat den nya sekatören jag köpte för en vecka sen. Måste nog säga att Fiskars är Fiskars! Den är jättebra!
Hade tänkt mig till Jakobstad i kväll för att se Kvällstorgsvimlet där, men det får nog stå över. Bättre än det är här blir det garanterat inte. Ska snart gå ut med min virkning och sätta mig i skuggan av gårdsbjörken eller i bersån och njuta nån timme. Så ska jag tillbringa kvällen denna 5 augusti. Men kl 21.45 kommer jag nog att bli stilla en stund. Det var det klockslaget.... 1989.
Saknaden kryddas med enorm lycka idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar