Här var det då igen!

När det känns som benen var fulla med hungriga kålfjärilslarver och det sticker och fladdrar i hela kroppen då vet jag att jag gjort rätt. Jag ska nog vila. Gillar inte att vara bland folk, gillar inte att vara ensam heller för den delen. Det är kväll och detta är så typiskt. Kvällarna är klart värst. Men när jag skriver känns det bättre! Bara låta orden komma. Då bryr jag mig mindre om utsvultna kålfjärilslarver eller annat som kryper under skinnet på mig. Leila bakar cup-cakes i TV. Att hon orkar.